Föreliggande effektivitetsstudie med individuell KBT-behandling för 17 diagnostiserade socialfobipatienter genomfördes på två allmänpsykiatriska öppenvårdsmottagningar under en period av 18 månader. Syftet med studien är att utvärdera effekten av en KBT-behandling. Alla patienter uppfyllde kriterierna för social fobi enligt DSM-IV. Patienterna erbjöds en behandling med upp till 14 sessioner plus möjlighet till tre uppföljningssamtal. KBT-behandlingen har varit tidseffektiv och deltagarna har framfört positiva synpunkter om samarbetet med terapeuten och de uppnådda målsättningarna i behandlingen. Resultaten visar statistiskt signifikanta förbättringar i samtliga använda mått; BAI, BDI, SPS, LSAS, SIAS. Resultaten visar också måttlig effektstorlek..

Gruppbehandling för personer med social ångest har under 5 år bedrivits på en öppenvårdspsykiatrisk mottagning. Sammanlagt har 10 grupper med totalt 50 deltagare behandlats. Gruppbehandlingen bygger på Clarks & Wells KBT modell. Social ångest och socialt undvikande minskade signifikant från för- till eftermätning, vid uppföljningen sjönk värdena ytterligare. Graden av depression minskade på motsvarande sätt.

Social fobi är vanligt förekommande och tenderar att föregå andra diagnoser såsom depression. Huvudsyftet med föreliggande studie är att utvärdera KBT-behandling baserad på Clark och Wells (1995) förklaringsmodell för social fobi, genom att pröva behandlingsresultatet från en öppenpsykiatrisk klinik gentemot randomiserade kontrollerade studier. Studien baserades på data från 36 tidigare patientbehandlingar utförda av psykologer vid WeMinds specialistklinik. Som huvudutfallsmått användes förändringspoäng på skalor för social fobi som visade stark effekt, i nivå med jämförda studier. Därutöver uppnådde totalt 78 procent av patienterna kliniskt signifikant förbättring och 75 procent bedömdes vara i remission efter behandling.

Tankarna som har lett till den här uppsatsen är sprungna ur många långa och sena datorspelsessioner över internet. Man kunde ana att personer pratade olika beroende på om de var tvungna att trycka ner en knapp (Push-To-Talk) när de pratade med varandra eller om de bara kunde tala rakt ut (Voice Activation/Activated). För att undersöka frågeställningarna valdes en kvalitativ metod inspirerad av Hutchins tankar på hur kognition bör studeras i dess naturliga kontext (?cognition in the wild") realistisk soldatsimulator och undersökningsdeltagarna rekryterades från ett community som ofta spelar sagda spel. På så sätt eftersträvades det att studien genomfördes i sin ?vilda? kontext där röstchattandet blir en kombination av uppstyrt problemlösande och socialt småprat.

Bakgrund: En effektiv ruttplanering är en väldigt viktig del av transporterna för dagens företag, inte minst på grund av de möjligheter som finns att uppnå besparingar inom både det ekonomiska och det miljömässiga planet.Syfte: Syftet med uppsatsen är att testa besparingsmetoden när den tillämpas tillsammans med flera olika externa restriktioner i ett verkligt fall samt att hjälpa fallföretaget undersöka hur en eventuell omstrukturering av distributionsförfarandet gällande ODR i Göteborgsområdet skulle kunna utformas.Teori: Ansatsen för denna uppsats är att testa Clark and Wrights besparingsmetod när den tillämpas tillsammans med flera olika externa restriktioner i en verklig fallstudie. För att genomföra detta så har teorier inom ruttplanering och framför allt teori om besparingsmetoden studerats.Metod: Uppsatsen är baserad på en kvantitativ fallstudie av Posten Meddelande AB. Data har insamlats från både fallföretaget och externa källor för bearbetning i syfte att möjligöra de beräkningar som ska ge svar på våra frågeställningar.Resultat och Analys: Med utgångspunkt i den insamlade datan genomförs beräkningarna som sex olika scenarier för att testa modellen med dess olika förutsättningar. Resultaten visar att besparingsmetoden fungerar, och att satisfierande resultat kan erhållas med hjälp av denna metod.Slutsats: Besparingsmetoden är en fungerande metod för att ta fram rutter i denna fallstudie, även då externa faktorer som inte tillhör grundmetoden tillförts..

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

SUMMARY Several studies have shown that weaning pigs are in great need of heat. The reason for this is mainly because the pigs are given very little feed just after weaning. Some of the pig producers of today have tried to get along with these problems by building some kind of hut for the pigs. Some of these pig houses have been included in this study.The study has shown shortcoming functions for the pig cottage. The expected heat increase has not occurred.

Bakgrund: Studien undersökte hur deltagarna affektivt och kognitivt upplever en fallbeskrivning som simulerar en oförutsedd situation i en kontorsmiljö. Det beskrivna fallet handlar om en personalfråga och kräver ett omedelbart beslut eftersom en försening kanske inte bara påverkar arbetsprestationen och klimatet i organisationen, men också kan leda till att organisationen förlorar ett kontrakt med en långsiktig inkomst.Method/DesignStudien är en explorativ och oberoende design som genomfördes vid Karlstads universitet. Deltagarna var 72 studenter i två olika kurser, personal- och arbetsliv och psykologi. Data för denna undersökning samlades in genom en enkät som mätte deltagarnas kognitiva (Situationsuppfattning efter Kleins RPD-modellen, 1993) och affektiva reaktioner (PANAS, Watson, Clark, & Tellegen 1985) på fallbeskrivningen. Den affektiva och kognitiva reaktionen backades upp av två tester som mäter en persons priorierade sätt att bearbeta information (PMPI, Burns och D'Zurilla, 1999) och att hantera situationer (Personal Temperament efter MBTI-skala).

Denna uppsats handlar om hur några ledare i olika branscher gör, för att skapa inre motivation i sina team. I dagens samhälle sker en ständig utveckling. Denna utveckling leder ofta till att företag får alltmer komplexa uppgifter att handskas med. Det är en av anledningar till att många företag väljer idag att arbeta i form av team. Team kan på ett effektivt sätt handskas med de uppkommande problemen, eftersom de består av flera medlemmar med olika, kompletterande färdigheter som hjälps åt att lösa uppgifterna.

Förekomsten av brott är ett stort problem i vårt samhälle och har stor inverkan på de enkla beslut som tas i vår vardag, exempelvis på valet av område att bosätta sig i. Historiskt sett har ansvaret för att förebygga brottslighet legat hos polisen och de enskilda hushållen men de kan inte allena lösa problemen med brottslighet, och följaktligen blir en bredare strategi för brottsförebyggande arbete nödvändig. Ett sätt att utforma säkerheten är genom arkitektur och kallas för Crime Prevention through Environmental Design (CPTED). Perspektivet avser att minska både möjligheter och rädslan för brott genom att utnyttja de möjligheter som finns att öka överblickbarheten, att ta vara på framtoningen av ett område och att stärka den territoriella känslan hos invånare i ett bostadsområde.Grunden för den teoretiska ramen kommer från artikeln Towards an Economic approach to Crime and Prevention (2002), och använder sig av de fyra begreppen som utvecklades av Clark och Homel (ökad ansträngning, en ökad risk, minska belöningar och minimera antalet potentiella ursäkter). Det finns mängder av litteratur som behandlar ett ekonomiskt angreppssätt på brottslighet, men det finns emellertid få ekonomiska bidrag vad gäller att förebygga brott, och ännu färre inom området för att utforma brottsförebyggande arkitektur.

Småföretagare konfronteras av många utmaningar på dagens marknad, konkurrenter, nya produkter, kontinuerligt utveckla verksamheten, attrahera personal, kompetensallokering, o.s.v. (Verreynne & Meyer, 2010, s. 399). Dessa utmaningar leder ofta till problematik för småföretag i produktutvecklingen. Blankson & Omar, (2002, s.